Visardiagram

Harmoniska svängningsrörelser kan åskådliggöras på två olika sätt.
Det ena sättet är ett s.k u-t-diagram där spänningen avsatts som funktion av tiden.
Resultatet blir detsamma som när man studerar spänningen med hjälp av en oscilloskopskärm. Fig 1(b)

Figur 1

Det andra sättet är med ett sk visardiagram. Fig 1(a)
Vi tänker oss en visare med längden û, som roterar i positiv riktning med den
konstanta vinkelhastigheten w. Vid tiden t = 0 passerar visaren den positiva x-axeln.
Visarens projektion på y.axeln vid en viss tidpunkt t anger då spänningens momentanvärde
u vid den aktuella tidpunkten t.



I ett visardiagram är det också vanligt att man visar både strömmen och spänningen,
fasförskutningen åskådliggörs då mycket tydligt .
I figur 2 ser vi en växelströmskrets med en kondensator inkopplad,
detta leder till att spänningen blir fasförskuten 90° efter strömmen.

Figur 2: Ett visardiagram som visar en växelströmskrets med en kondensator inkopplad.

i = î sin wt

u = û sin (wt-90°)


Om vi istället tänker oss en spole inkopplad i en växelströmmskrets så blir fasförskutningen
åt andra hållet. Se figur 3(a) och 3(b).


Figur 3: Ett u-t-diagram som visar en växelströmskrets med en spole inkopplad.

i = î sin wt

u = û sin (wt+90°)



Visardiagram är även bra att använda om man har två olika komponenter som påverkar
spänningen i kretsen. Vi tittar på exemplet nedan som består av en spole och en resistor.
Fasförskutningen i spolen är 90° medans det inte är någon fasförskutning i resistorn.

Då kan man genom att betrakta de två spänningarna över de olika komponenterna
(ûR och ûL) som vektorer lätt få fram momentanvärdet u genom att projektera
resultanten på y axeln. Se figur 4.


Figur 4